(Publicerades i Hallands Nyheter, måndag den 26 september 2005)
Kärnkraftsindustrin planerar att satsa ca 25 miljarder kronor på den svenska kärnkraften trots att regeringen säger sig vilja avveckla kärnkraften. Merparten av dessa pengar går till en ökning av kraftproduktionen. På regeringens bord ligger idag en ansökan från Ringhals AB om att få öka den termiska effekten ca 400 MW i reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 3. Senare planeras ytterligare höjningar av produktionen i Ringhals samt i Forsmark och i Oskarshamn, totalt på mer än 3000 MW termisk effekt förutom förlängd livstid. Det rör sig om investeringar på ca 20 miljarder kr. Konsekvenserna blir ökade utsläpp av radioaktivitet till luft och vatten och ökad uppvärmning av haven samt ökande mängder radioaktivt avfall. Haveririskerna ökar också när man kör reaktorerna med gasen i botten. Det handlar bl a om att de termiska och mekaniska påkänningarna ökar, korrosion påskyndas och tidsmarginalerna för åtgärder vid incidenter krymper. Miljödomstolen har i sitt yttrande avböjt Ringhals begäran med motiveringen att
1) Det inte finns någon godkänd metod för att ta hand om avfallet, som är livsfarligt i minst 100 000 år.
2) Konsekvenserna av en reaktorolycka kan bli större än vad som kan accepteras enligt Miljöbalken
3) Uppvärmningen av havet med enorma mängder kylvatten innebär en tydlig misshushållning av resurser.
Miljödomstolen anger dock ett kryphål för regeringen att gå emot Miljöbalken, nämligen ”om regeringen finner att det finns särskilda skäl”.
Det finns inte särskilda skäl
I år har Sverige nettoexporterat betydligt mer elenergi än vad Barsebäck 2 kunnat producera. Kraftbolagen tjänar idag stora pengar på att exportera vattenkraft istället för att spara vattnet till vintern då förbrukningen i Skandinavien är som högst. Mot den bakgrunden kan regeringen knappast hänvisa till att den begärda effekthöjningen ska genomföras med hänsyn till Sveriges elförsörjning. Istället bör regeringen ta Miljöbalken på allvar och rätta sig efter Miljödomstolens bedömning och 1980 års besked från folkomröstningen, dvs att kärnkraften ska avvecklas, inte utvecklas.
Det finns starka skäl för att avveckla kärnkraften och ersätta den med effektivare energianvändning och förnybar energi. Kärnkraften har ingen plats inom ramen för ett hållbart samhälle. Uranet räcker inte på långa vägar för att ersätta fossila bränslen. Nuvarande tillgängliga uranreserver räcker enl. IAEA ca 60 år vid dagens produktionsnivå, som motsvarar ca 5 % av den globala energiförbrukningen. Den förväntas öka med ett par procent om året enligt. IEA.
Risken för terrorattacker mot kärnkraftverk har markant ökat de senaste åren. De svenska reaktorerna konstruerades i huvudsak på 1970-talet och är inte byggda med tanke på terroristattacker. Visserligen finns planer på att höja säkerhetsnivån något, men långt ifrån till den nivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik och ännu längre från en helt säker verksamhet.
Kylvattenutsläppen från reaktorerna, som delvis är kontaminerade med radioaktivitet, är gigantiska, ca 150 TWh bara från de svenska reaktorerna varav ca 60 TWh enbart från Ringhals. Ringhals bidrar till uppvärmningen av Kattegatt motsvarande en varm Norrlandsälv.
KBS-metoden håller inte
Kärnkraftsbolagen i Sverige planerar att lagra det långlivade avfallet i grundvatten ca 500 m ner i marken, den s k KBS-metoden. Man hoppas att inget händer därnere de närmaste 100 000 åren trots allvarliga materialtekniska problem med bl a läckande bentonitlera och kopparsvetsar. Om något oförutsett skulle hända kan man inget göra, avfallet är inte återtagbart. Det är synnerligen ansvarslöst. Det ansvarsfulla sättet att hantera kärnavfallet är istället att hela tiden ha kontroll på det, gärna i form av torrlagring kombinerat med återtagbarhet. I våras fick vi veta att mellanlagret utanför Forsmark, SFR, redan börjat läcka ! Hur kan kärnkraftsindustrin garantera läckagefrihet i minst 100 000 år när de inte ens klarar att mellanlagra radioaktivt avfall i 10 år utan läckage ?
Säg nej till effekthöjningar i Ringhals
Effekthöjningar i Ringhals kärnkraftverk medför ökade utsläpp av radioaktivitet och varmvatten, ökade haveririsker och mer långlivat, livsfarligt radioaktivt avfall. Samtidigt exporterar kraftindustrin i år el, betydligt mer än vad effekthöjningen kan ge. Det finns således inga rimliga skäl för regeringen att frångå Miljödomstolens yttrande i frågan. Regeringen måste därför avvisa Ringhals begäran om miljöfarliga effekthöjningar.
Göran
Bryntse, Tekn Dr, 2005-09
Ordf. i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen