www.folkkampanjen.se

Svar på tal om kärnkraften

Kärnkraftsavveckling kräver inte koleldning

Kraftindustrin och kärnkraftsvännerna vill få oss att tro att vid kärnkraftsavveckling så ökas användningen av kol, olja och fossilgas. Men det är en osaklig argumentering. Varför skulle man tala om att ersätta kärnkraft med det värsta alternativet, kol-kondenskraft, om inte för att skrämmas? Kanske det är det billigaste alternativet för tillfället. Men kärnkraftavvecklingen motiverades inte med att kortsiktigt spara pengar. Avveckling får kosta. De stora vinsterna kommer sedan.


Alternativen ger arbetstillfällen

Det är ganska tydligt att omställning av energisystemet ger fler jobb än de som "hotas" då kärnkraftverken stängs. För de flesta elintensiva företag är energi-
kostnaderna bara några procent av kostnaderna. Med tanke på vinsterna i just dessa företag har man råd att investera i energieffektivisering eller betala mer för strömmen.


Vårt val av energi är en miljöfråga

Man talar om kärnkraft som en svår politisk eller ekonomisk fråga men med kärnkraften följer miljöföroreningar från uranbrytning till avfallshantering. Varje process däremellan ger radioaktiva utsläpp. Även reaktordriften. Risken för stora haverier är liten - men vi accepterar inte en sådan chanstagning. Och den radio-
aktivitet som vår 40 år långa kärnkraftshistoria efterlämnar påverkar naturen och livet tiotusentals år fram i tiden.


Avvecklingen påverkar elpriset mycket lite

Dagens låga elpris beror på den stora tillgången på el, vilket medfört att t o m uppvärmning av lokaler och industriprocesser sker med el. Efter avveckling av Barsebäck återstår ändå cirka 97 procent av Nordens elproduktion. Och det är ett så stort överskott att man räknar med stora inkomster genom export till andra europeiska länder med mycket högre elpris. Elpriset börjar av detta skäl redan att anpassa sig till övriga EU-länders nivå. För de stora användarna av el till uppvärmning lönar det sig nu snabbt att byta till bränslen.


Folkomröstningen handlade om 1990 eller 2010

Det stod inget årtal för kärnkraftens avveckling på valsedeln för Linje 1 och 2. Själva existensberättigandet av Linje 2 var att man skilde sig från Linje 1. Baksidan var full med försäkringar om att avvecklingen skulle ske och att det verkligen inte handlade om att "utnyttja investeringarna": Hålla kärnkraften under samhällets kontroll (för att inte kunna pressas på skadestånd!). Förhindra direktverkande elvärme (för att inte binda fast samhället i elberoende!). Kraftfullt satsa på att förbereda avvecklingen-!!! Efter 18 år kan ingen säga att avvecklingsbeslutet kommer överrumplande.


Alternativen till kärnkraft är klara

Det som krävs för att de miljövänliga alternativen ska komma in i energisystemet är att det blir efterfrågan på dem. Först när överskottssituationen, orsakad av den stora kärnkraftsproduktionen, försvinner får de plats.


Ge stöd till miljö, inte till elslöseri

Man säger att "vår exportindustri är beroende av lågt elpris". Därför krävs att de elslukande industrierna ska få elrabatt och slippa miljöavgifter. Det är en underlig logik eftersom det är hos storförbrukarna energiavgifterna skulle ge störst effekt genom att de snabbast skulle se lönsamheten i att modernisera tillverknings-
processerna. Vill man stödja exporten, företaget, orten eller sysselsättningen går det att konstruera bidraget på ett annat sätt än att stödja oönskad energiproduktion.


Avveckling är lönsam

Den energi som ska ersättas, uppvärmningen, behöver inte drivas med el. Om man istället för bara elproduktion där 70 procent försvinner som spillvärme, tar till vara all värme från bränslet så sjunker "kostnaden" för ersättningsenergin tre gånger. Energiomställningen ger (kräver) nya jobb. Med tanke på nuvarande arbetslöshet så slipper samhället en del utgifter och vinner skatteintäkter när man investerar. Det är alltså inte bara miljön som vinner när kärnkraften stängs. När vi byggt bort den direktverkande eluppvärmningen slipper vi att en hel landsända riskerar frysa när elkraftnäten överansträngs nästa köldperiod.


Det finns stora biobränslereserver

Redan den statliga utredningen SOU 1992:90 konstaterade att det finns en outnyttjad energiresurs från biobränsle från skogen 50 TWh, energiskog 20 TWh och halm 11 TWh. Alltså mer än kärnkraftens energi. I stället för att lägga ner jordbruk kan marken användas för energiproduktion. Vi behöver inte tära på de känsliga områdena med lövskog som biologerna värnar om. Det finns gott om annan mark för bioenergianvändning.


Den "nya" kärnkraften var en tidningsanka

Det blev stora rubriker kring Carlo Rubbias toriumreaktor i våras. Spekulationer om att den tekniken skulle oskadliggöra vårt kärnkraftsavfall och samtidigt ge massor av ny energi. Trots att det är en ofärdig laboratorieteknik är det ingen ny kärnkraft, utan en länge studerat teknik, som precis som fusionsforskningen, inte kan resultera i användbara energianläggningar på många decennier. Man får gärna fortsätta forska om den i Sverige. (Kanske behövs någon sådan kunskap för avfallshanteringen?) Men då den inte kan ge bidrag till energiförsörjningen bör den därför inte påverka vår energipolitik.