www.folkkampanjen.se

Olyckor och olycksrisker

I händelse av krig är varje kärnkraftverk givetvis en omedelbar katastrofrisk. En enda välriktad konventionell robot kan orsaka en katastrof med oöverstigliga följder. Men även i fredstid inträffar som bekant atomolyckor, även om de svenska reaktorerna hittills varit förskonade.

Harrisburg och Tjernobyl

Vid explosionen i Tjernobyl i Ukraina den 26 april 1986 slungades härdens brinnande innehåll kilometervis upp i luften - så högt att de radioaktiva partiklarna sedan kunde spridas över stora delar av jordklotet. Vad som egentligen hände i Tjernobyl, vilka verkningarna blivit, och vilka de fruktas bli i framtiden, är numera ganska välkänt och debatterat. Däremot är det fortfarande oklart vad som egentligen slapp ut ur reaktorbyggnaden i Three Mile Island i Harrisburg den 28 mars 1979, då stora delar av härden smälte ner. Den officiella uppgiften att endast mindre mängder radioaktivitet kom ut i omgivningen har kritiserats hårt av fristående forskare. Förekomsten av deformerade växter, de många cancerfallen liksom sköldkörtel-
skadorna hos spädbarn tyder på att utsläppen var omfattande, även om mätresultat till stor del saknas - i vissa fall för att instrumenten inte fungerade, i andra för att uppgifterna enligt kraftbolaget "kommit bort"!


Mänskliga faktorn och sprickbildning

Såväl i Harrisburg som Tjernobyl medverkade den mänskliga faktorn till att det gick så illa som det gjorde. Olyckorna inträffade i båda fallen på natten, när vi enligt forskarna har lättare än annars att göra fel. Eftersom kärnkraftverk inte kan köras enbart på dagen, och eftersom människor inte är ofelbara - kan kärnkraften heller aldrig bli en säker metod att utvinna energi. Till detta kommer att kärnkraft-
reaktorerna i Sverige och på många håll börjar bli gamla; de lider av sprickbildning och försprödning och andra ålderskrämpor. Ständigt dyker nya, oväntade fel upp.


Barsebäck och fem stängda reaktorer

I Barsebäck inträffade den 28 juli 1992 en händelse som tydligt visar att det kan hända olyckor också i svenska reaktorer. Reaktorn var turligt nog inte i full drift, när en ventil felaktigt öppnades och släppte ut en ångstråle som rev loss isoleringsmaterial från rören intill. Mineralullen föll ner i den bassäng varifrån nödkylvattnet tas till reaktorn. Kylvattenintaget täpptes till - men eftersom reaktorn bara gick på ett par procent av sin fulla effekt, inträffade ingen olycka denna gång. En knapp månad senare drog Kärnkraftinspektionen (SKI) in drifttillståndet för hela fem reaktorer med samma konstruktionsfel, vilka sedan blev stående under större delen av vintern.


Att leva med risken...

"Ett samhälle som har kärnreaktorer i sitt energisystem accepterar att det finns risk för omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen", skrev SKI och SSI i en promemoria år 1989, apropå de nybyggda stenfiltren, "Filtra", som skulle minska risken för att en härdsmälta i Sverige leder till stora utsläpp utanför kärnkraftverket. Men risken finns alltså kvar - av myndigheter och kraftindustrin numera benämnd "restrisk" - och så länge Kärnkraftverken körs vidare kan vi aldrig bli kvitt den.


Referenser
May, John: Boken om atomåldern. Sthlm 1991
Säkerhet och sårbarhet i det svenska energisystemet Miljövårdsberedningens rapport nr 1993:1 - från hearing i riksdagshuset december 1992