www.folkkampanjen.se

Solenergi

Solenergin flödar i enorma mängder - även i Sverige. Vi kan omvandla den till värme med hjälp av solfångare och till elenergi med hjälp av solceller. Kolet, oljan, fossilgasen och uranet kommer att ta slut; det gör inte solen. Solenergi bidrar inte till försurningen och växthuseffekten och den bryter inte ner ozonskiktet. För varje kilowattimme solenergi vi lyckas omvandla till värme eller elenergi sparar vi miljön en liten bit.

Solvärme

Solvärmen kan tas tillvara passivt eller aktivt. Aktiv solvärme innebär att någon sorts solfångare används tillsammans med ett värmelager. Solfångarna kan monteras på redan färdiga tak eller helt enkelt utgöra taket (takintegrerade solfångare). I bostadsområden utanför stadskärnorna dit fjärrvärmenäten inte når, är solvärmen redan i dag i vissa fall konkurrenskraftig. Solfångarna kan också placeras i s k solfångarfält. Ett solfångarfält ger 30 gånger mer energi än energiskog på samma areal.

Värmelagret i en liten solfångaranläggning är vanligtvis en ackumulatortank. Värmelagret i en stor solfångaranläggning kan vara ett korttidslager (en 30 meter hög soltank finns i Nykvarn), eller ett säsongslager (i Lyckebo utanför Uppsala använder man ett bergrum och i Kungsbacka säsongslagras solenergin i ett isolerat gropmagasin). Sverige anses ledande i världen på stora solfångaranläggningar.

Passiv solvärme utnyttjas när man bygger hus i soliga lägen och till exempel drar nytta av solens instrålning genom fönstren.


Solen är gratis

Driftskostnaden för en solvärmeanläggning är nästan lika med noll. Solen är ju gratis! Lönsamheten avgörs av kapitalkostnaden (d v s räntan) och energipris-
utvecklingen.


Solvärme i Sverige

På sommaren har Sverige lika mycket sol som Nordafrika. Räknat över hela året är det förstås mindre. Men vi svenskar har större anledning än afrikaner att ta vara på solenergin. Den är lätt att omvandla till värme och lågtemperaturvärme behöver vi i stora mängder i vårt klimat.

En modern svensk solfångare levererar i genomsnitt 400 kilowattimmar värme per år under sin tekniska livslängd som är i minst 25 år. Solvärmetekniken har utvecklats fort under 80-talet. Ändå syns inte solen i energistatistiken. I dag (1996) finns det totalt 150 000 kvadratmeter solfångare installerade i vårt land. Men de ger oss bara några få hundradels procent av den värme vi behöver (0,04 TWh). På Centrum för solenergiforskning i Borlänge säger forskarna att vi i framtiden skulle kunna få hälften av vårt värmebehov från solvärme (25-30 TWh).

Hittills har produktionen i Sverige varit hantverksmässig. 100 000 kvadratmeter solfångare om året behövs för att få igång en industriell tillverkning.

Fyra kvadratmeter solfångartak per lägenhet täcker 20 procent av det totala värmebehovet för uppvärmning och tappvatten i Åsa söder om Göteborg. Där får 35 lägenheter en del av sin värme från 140 kvadratmeter solfångare. I Kungsbacka får 48 radhus hela 70 procent av årsbehovet av värme från 900 kvadratmeter solfångartak.

Solvärmen kan bäras av luft istället för vatten i solfångaren. I Järnbrott i Göteborg värms ett hus med solvärmd luft som fläktas genom ett mellanrum mellan den gamla fasaden och den nya tilläggsisolerade fasaden. Luftsolfångare används också för att torka hö och spannmål.

1996 genomfördes på mer än 50 platser i landet självbyggarkurser för solfångare, och genom detta uppfördes ca 900 villasolfångare, motsvarande 8 000-9 000 kvadratmeter.


Solel

Potentialen för solel är enorm. Professor Thomas B Johansson i Lund säger att solstrålningen på 2 procent av världens öknar skulle räcka för att ersätta alla fossila bränslen på jorden, om solcellerna får producera el som sönderdelar vatten till väte och syre (elektrolys av vatten) och vätgasen sedan används som bränsle.

Det är dock fortfarande för dyrt att producera el med dagens kiselsolceller och därför är bidraget från solel till Sveriges elproduktion försumbart. Men NUTEK (Närings- och Teknikutvecklingsverket) och MISTRA (statligt program för Miljöstrategisk forskning i Sverige) satsar på solel, liksom NASA i USA. Alla satelliter har solceller. Och solceller har redan i dag en nisch inom elproduktion på platser där det är för dyrt att ansluta sig till elnätet, t ex för att driva avlägsna fyrar. Alla svenska fyrar drivs numera med solceller.

En ny generation solceller är dessutom på väg. Forskning pågår inom en ny teknik med tunnfilmssolceller, där man har uppnått höga verkningsgrader ( d v s man får ut mycket el per yta). Man undersöker nu hur man kan gå över från laboratorieceller till storskalig industriell produktion, vilket man bedömer kan minska produktions-
kostnaderna 5-10 gånger. Svenska forskare i Uppsala hade tills helt nyligen världsrekord i verkningsgrad, 17 procent, för den här solcellskonstruktionen.

Det går åt 50 kvadratmeter (t ex 5x10 meter) solceller för att täcka ett årsbehov av hushållsel på 5 000 kilowattimmar. Då krävs också någon form av säsongslagring. Lämplig placering för solceller är i söderläge med 45 graders lutning, på t ex hustak, bullerplank och andra redan tillgängliga ytor. Potentialen för hustaksinstallationer är 10 TWh per år, vilket beytder att vi skulle kunna ersätta en sjundedel av våra årliga 70 TWh kärnkraftsel med solel.


Litteraturtips
Kilowatten. Fakta i energifrågan. (Kapitlen Solenergi och Solceller i det svenska energisystemet). Naturia förlag 1995. Lars Andrén
Solvärmeboken. Svensk Byggtjänst 1995
Svenska solenergiföreningen: Solsverige 1991 - 1995, Solsverige 6 (1996) Larsons förlag
Solvärme för bebyggelse, Byggforskningsrådet 1990
Solceller, 1993, häfte 20 sid NUTEK
Handledning för självbyggeri av Björn Stensson, Boktjänst i Uddevalla
Lorenz, Klaus: Bygg själv din solvärmeanläggning. Larsons förlag 1993