Publicerat som "Invändning" den 26 oktober 1996 på Dagens Nyheters ledarsida
DN skriver på ledarsidan den 23/10 angående vindkraftens möjligheter att "...För det andra producerar vi tidningar även när det inte blåser. Vi skulle därför behöva bygga reservkraftanläggningar, kol- eller oljebaserade, som kunde tas i drift när vindkraftselen inte fungerar. Summa tio anläggningar. Alternativet vore att träffa avtal om externa leverenser i nödläge. Ett sådant avtal skulle blir dyrt. Man brukar räkna med 15 öre/kWh som genomsnittlig buffertkostnad för säkra alternativ till vindkraft. DN skulle sannolikt få betala mer"
Denna fråga har behandlats av ett flertal utredningar i Sverige. 1984 presenterade kraftindustrin en utredning som studerat möjligheter att integrera 5-30 TWh vindenergi per år i det svenska kraftsystemet. Av denna rapport framgår bland annat :
En senare utredning vid KTH (1994) har närmare studerat kostnaderna för att jämna ut vindkraftens variationer med vattenkraft. Slutsatsen från denna rapport är att :Några reservkraftverk behöver inte byggas ens vid 30 TWh vindenergi per år. Vindkraftens variationer jämnas i huvudsak ut genom att vatten sparas i befintliga vattenkraftdammar när det blåser och mer vattenkraft används när det inte blåser.
Detta nämns även i Energikommissionens rapport där det också formuleras som "En produktion på ca 7 TWh el från vindkraftverk medför en ökad integrationskostnad på ca 0.5 öre/kWh"Vid 2-2.5 TWh vindenergi/år påverkas inte effektiviteten i det svenska vattenkraftsystemet. Vid 4-5 TWh vindenergi/år måste den installerade mängden vindkraft ökas med 1 % för att kompensera för en försämrad verkningsgrad i vattenkraftsystemet. Vid 6.5-7.5 TWh vindenergi/år tyder resultatet på att den installerade mängden vindkraft måste ökas med 1.2 %.
Lennart Söder
Docent i Elektriska energisystem, KTH