Inskickat till Ny Teknik och publicerat i nr 11/98
med den ändrade rubriken "Huvudlöst eller värdefullt?"
I Ny Teknik nr 7/98 skriver Holger Marcus att "Vindkraft har varje år 275 dagar med oplanerade produktionsavbrott. Anser NyT att ett sådant system är att satsa på när man under 75 procent av tiden inte kan leverera - men förbruka - omistliga miljövärden i vårt landskap i mycket stor skala?"
På detta svarar Ny Tekniks chefsredaktör "Nej. Att tro att man kan använda vindkraft som energikälla till det svenska kraftnätet är huvudlöst"
Det är minst sagt förvånande hur chefsredaktören för en tidning med namnet Ny Teknik kan ge ett sådant svar. Det finns idag drygt 330 vindkraftverk i Sverige och alla dessa levererar faktiskt energi till det svenska kraftnätet! Angående integrationen av större mängder vindkraft så har denna fråga behandlats av ett flertal utredningar i Sverige.
1984 presenterade kraftindustrin en utredning som studerat möjligheter att integrera 5-30 TWh vindenergi per år i det svenska kraftsystemet, dvs upp till 25 % av den svenska elproduktionen. Av denna rapport framgår bland annat:
Det kan nämnas att sedan denna utredning gjordes har kraftsystemet förstärks med starkare nationella och internationella förbindelser. Detta har ytterligare förbättrat möjligheten för övriga kraftslag att balansera vindkraftens variationer. Nya studier har också gjorts. Nu senast KTH-studien "Vindkraftens effektvärde" Elforsk Rapport 97:27. Den visar helt klart att vindkraften har ett värde för såväl nätägarna som elhandlarna.Några reservkraftverk behöver inte byggas ens vid 30 TWh vindenergi per år. Effektleverenserna klaras ändå. Vindkraftens variationer jämnas i huvudsak ut genom att vatten sparas i befintliga dammar när det blåser och mer vattenkraft används när det inte blåser.
Nej du Sten Haage, läs på bättre nästa gång.
Lennart Söder,
docent KTH