Bioenergi mot växthuseffekten
Det fina med biobränslena - förutom att de är inhemska och förnybara - är att de inte bidrar till växthuseffekten som de fossila bränslena gör. Visserligen bildas det koldioxid även när biomassa förbränns men motsvarande mängd tas upp av nya växter. Kolet går in i ett fungerande kretslopp.
En ordentlig koldioxidavgift skulle gynna biobränslena
Skatter och miljöavgifter bestämmer biobränslenas framtid. Från årsskiftet -92/-93 sänktes koldioxidskatten för industrin från 25 till 8 öre per kilo utsläppt koldioxid, trots att den svenska industrin köper el till väldigt låga priser jämfört med industrin i konkurrentländerna. För hushåll, skolor m fl höjdes skatten från 25 till 32 öre. Det här har lett till att värmeverk med industrikunder har gått tillbaka till kol och olja efter att ha eldat biobränslen en tid. Däremot ökar användningen av biobränslen i verk som har andra kunder än industrier.
FABEL - en framtidssaga
Staten ska spendera 625 miljoner kronor under en femårsperiod på ny teknik för elproduktion ur biobränslen. Inom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) ska en speciell myndighet syssla med det här. Den kallas styrelsen för främjandet av biobränsleel och förkortas FABEL. Det här handlar om forskning och utveckling inför kärnkraftavvecklingen och är inget som gynnar biobränslena på dagens marknad.
Aktörerna inom biobränsleområdet känner mindre tidspress sedan starten på kärnkraftavvecklingen sköts upp på obestämd framtid. Elöverskott och låga elpriser minskar förstås de kommersiella drivkrafterna till nackdel för biobränslena.
Mer information kan du få i följande skrifter - kontakta gärna oss så hjälper vi till!
|
Biobränslekommissionens syn på bioenergins framtid
År 1991 använde vi i Sverige 411 terawattimmar (TWh) energi totalt.
Utan konkurrens med industrins råvarubehov kan skogen på 10-15 års sikt ge bränsle i följande mängder, ansåg Biobränslekommissionen:
TRÄDBRÄNSLEN
Avverkningsrester | 48-59 TWh |
Industriella restprodukter | 12-13 TWh |
Rivningsvirke | 4 TWh |
Avlutar | 31-34 TWh |
TOTALT | 95-110 TWh |
Jordbrukets möjligheter att förse oss med energi ser enligt Biobränsle-
kommissionen ut så här på lite längre sikt:
ÅKERBRÄNSLEN
Energiskog | 38-46 TWh |
Energigräs | 2 TWh |
Halm | 11 TWh |
TOTALT | 51-59 TWh |
Torv kan ge 12-25 TWh per år (=den årliga tillväxten i svenska torvmossar).
Avfall från hushåll och industrier beräknas kunna ge 15 TWh bioenergi om året.
Sammanlagt är den framtida potentialen för biobränslen i Sverige 173-209 TWh per år. Till det kommer den småskaliga vedeldningen.
Slutsaten blir att en svensk offentlig utredning anser att användningen av biobränslen kan öka uppåt tre gånger och att vi skulle kunna få hälften av den energin vi använder i dag från bioenergi.