www.folkkampanjen.se

Bioenergi

Biobränslen ger oss redan i dag lika mycket energi som kärnkraften, drygt 15 procent av hela vår energianvändning. Men det mesta är bark och lutar inom massaindustrin och vedeldning i småhus. Trädbränslen för fjärrvärme täcker bara någon enda liten procent av vårt energibehov. Men det finns stora möjligheter att öka användningen av bioenergi i Sverige. Ungefär hälften av vår nuvarande energianvändning skulle kunna tillgodoses med växande energi. Det har Biobränslekommissionen kommit fram till.
Bioenergi mot växthuseffekten

Det fina med biobränslena - förutom att de är inhemska och förnybara - är att de inte bidrar till växthuseffekten som de fossila bränslena gör. Visserligen bildas det koldioxid även när biomassa förbränns men motsvarande mängd tas upp av nya växter. Kolet går in i ett fungerande kretslopp.
En ordentlig koldioxidavgift skulle gynna biobränslena

Skatter och miljöavgifter bestämmer biobränslenas framtid. Från årsskiftet -92/-93 sänktes koldioxidskatten för industrin från 25 till 8 öre per kilo utsläppt koldioxid, trots att den svenska industrin köper el till väldigt låga priser jämfört med industrin i konkurrentländerna. För hushåll, skolor m fl höjdes skatten från 25 till 32 öre. Det här har lett till att värmeverk med industrikunder har gått tillbaka till kol och olja efter att ha eldat biobränslen en tid. Däremot ökar användningen av biobränslen i verk som har andra kunder än industrier.
FABEL - en framtidssaga

Staten ska spendera 625 miljoner kronor under en femårsperiod på ny teknik för elproduktion ur biobränslen. Inom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) ska en speciell myndighet syssla med det här. Den kallas styrelsen för främjandet av biobränsleel och förkortas FABEL. Det här handlar om forskning och utveckling inför kärnkraftavvecklingen och är inget som gynnar biobränslena på dagens marknad.

Aktörerna inom biobränsleområdet känner mindre tidspress sedan starten på kärnkraftavvecklingen sköts upp på obestämd framtid. Elöverskott och låga elpriser minskar förstås de kommersiella drivkrafterna till nackdel för biobränslena.
Mer information kan du få i följande skrifter - kontakta gärna oss så hjälper vi till!
Biobränslen för framtiden, Sluttänkande av Biobränslekommissionen, SOU 1992:90
Mattson, Jan-Erik: Trädbränsle. Förutsättningar, teknik och effekter. SLU Info/Skog, 0225-26000
Biobränsle från jord och skog. Värdering i ett marknadsperspektiv, SLU Info, 018-671000
Löfgren, Claes J B: Växande energi. Vägen ut ur olje- och kolsamhället, Tidens Förlag 1992
Från NUTEK, 08-681 92 98: Trädbränsle -92; Energigrödor -92, Energiskog - Utvärdering och förslag till framtida FoU-insatser, Förädlade biobränslen - teknik och miljö
Fakta om bioenergi

  • Biobränslen kan brännas eller förgasas för att producera värme eller el. De kan omvandlas till etanol eller metanol som används som fordonbränsle, precis som rapsolja. De kan jäsas till biogas som kan driva fordon eller producera värme och el.

  • Från jordbruket kommer halm, energigräs, energiskog, jordbruksavfall, gödsel, vallgrödor och andra energigrödor. Trädbränslen kan vara hyggesavfall, gallringsrester, träddelar, bark, ved, massaindustrins lutar och trädavfall från snickerier, sågverk och rivna hus. Biobränslekommissionen räknade också med sorterat hushållsavfall och torv.

  • Användningen av förädlade, lätthanterliga trädbränslen ökar snabbt: briketter, pelleter och pulver. Under 1992 startade fem nya, stora pelletsfabriker i Sverige.

  • Hässelbyverken i Stockholm går över från kol till pellets som transporteras med båt från en fabrik i Härnösand. Nyköping och Sala har också gått över från kol till trä. Ett biobränsleeldat kraftvärmeverk byggs i Karlstad. I Värnamo prövar Sydkraft ny och effektivare teknik för elproduktion ur biobränslen, och i Örnsköldsvik projekteras en fabrik för produktion av etanol ur träråvaror.

  • I vissa länder, t ex England och Italien, är intresset för bioenergi så stort att producenterna får en hel krona per levererad kilowattimme.

 

Biobränslekommissionens syn på bioenergins framtid

År 1991 använde vi i Sverige 411 terawattimmar (TWh) energi totalt.

Utan konkurrens med industrins råvarubehov kan skogen på 10-15 års sikt ge bränsle i följande mängder, ansåg Biobränslekommissionen:

TRÄDBRÄNSLEN
Avverkningsrester  48-59 TWh
Industriella restprodukter  12-13 TWh
Rivningsvirke      4 TWh
Avlutar  31-34 TWh
TOTALT 95-110 TWh
(Den småskaliga vedeldningen är inte medräknad; den brukar ge 10-12 TWh per år.)

Jordbrukets möjligheter att förse oss med energi ser enligt Biobränsle-
kommissionen ut så här på lite längre sikt:

ÅKERBRÄNSLEN
Energiskog 38-46 TWh
Energigräs     2 TWh
Halm    11 TWh
TOTALT 51-59 TWh

Torv kan ge 12-25 TWh per år (=den årliga tillväxten i svenska torvmossar).
Avfall från hushåll och industrier beräknas kunna ge 15 TWh bioenergi om året.

Sammanlagt är den framtida potentialen för biobränslen i Sverige 173-209 TWh per år. Till det kommer den småskaliga vedeldningen.

Slutsaten blir att en svensk offentlig utredning anser att användningen av biobränslen kan öka uppåt tre gånger och att vi skulle kunna få hälften av den energin vi använder i dag från bioenergi.

www.folkkampanjen.se | In English | Nytt | Faktablad | Frågelåda | Länkar | Biblioteket |
Om Folkampanjen | Plattform | Bli medlem! | Lokalgrupper | Prislista | Köp soltröjor