Debattinlägg publicerat i Miljöaktuellt,
nr 5, 23 juni 1999
Frigyes Reisch och Lars Persson skriver i Miljöaktuellt nr 2-1999 under rubriken "Rysk kärnkraft istället för svensk?" bland annat att "... Under normala förhållanden importerar Sverige el från Finland och Norge - blandad med rysk kärnkraftel"
Sverige är idag elektriskt sammankopplat med kraftverk som producerar mer än 4000 TWh vilket kan jämföras med den svenska årsproduktionen om ca 140 TWh. Det är därmed knappast meningsfullt att säga att elkraften kommer från ett visst kraftverk bara för att vi är anslutna till det. Frågan är istället hur driften i dessa kraftverk skulle förändras om vi i Sverige skulle ändra vår import/export av elkraft.
Finland importerade under t ex 1994 5 TWh från den Nordvästra Regionen i Ryssland. Produktionen i denna region bestod då av ca 26 TWh kärnkraft, 12 TWh vattenkraft och 22 TWh från olja, kol och gas inklusive nettoimport från övriga Ryssland.
Om Finland skulle minska sin import från Ryssland är det knappast troligt att det skulle förändra driften i just kärnkraftverken eftersom driftkostnaderna i dessa är lägre än i olje- kol- och gaskraftverken. En minskad import från Ryssland skulle istället medföra minskad produktion i deras fossileldade kraftverk.
Minskad finsk import från Ryssland skulle alltså inte minska elproduktionen i deras kärnkraftverk, dvs det är inte rysk kärnkraftel som importeras. Därmed kan man inte hävda att Sverige importerar rysk kärnkraftel.
För utförligare rapporter om detta hänvisas till http://www.ekc.kth.se/ees/lennart_debatt.html
Reisch-Persson är oroliga för det svenska elsystemets tillförlitlighet och de skriver med hänvisning till 1940-talets att "Underskottet kan då i extremfallet komma att uppgå till en effekt som motsvarar Sveriges alla kärnkraftverk", samt att "Vid elunderskott i Sverige blir vi nämligen hänvisade till import av el från bl a de baltiska länderna, Polen och Ryssland". De drar sedan slutsatsen att "Den svenska beredskapen för elförsörjning under kalla vintrar är därför som att spela rysk roulette med människors hälsa och trygghet".
Till en börja med tycker jag att man skall ha en rimlig nivå på den tillförlitlighet som elförsörjningen skall ha. Med "rimlig nivå" menar jag att man skall ha så många kraftverk så att kostnaden för dessa vägs upp av den nytta de gör genom att minska risken för effektbrist i systemet. Det är oklart vad Reisch-Persson egentligen menar, men menar de att man bör dimensionera kraftsystemet så att ingen enda behöver kopplas bort om en extrem kyla som inte inträffat på över 50 år skulle uppstå? Jag tror knappast att någon ekonomisk kalkyl skulle kunna motivera att man i praktiken bygger kraftverk som bara behövs en gång på 50 år.
Ansvaret för att det finns tillräckligt med kraftverk är idag inte tillräckligt tydligt. Det finns dock stora möjligheter att lösa det inom den avreglerade marknaden. Ett sätt kan vara att de konsumenter som i extremsituationer kopplas bort i så fall får betalt för faktisk avbrottskostnad. Det blir då elmarknadens parter som får avgöra vad som är en rimlig leverenssäkerhet. En elkonsument kan då bara finna en elleverentör om han eller hon är beredd att betala vad elen kostar inklusive de kraftverk som behövs för leverenssäkerheten. Med de låga elpriser som vi har idag är det svårt att få ekonomin att gå ihop för kraftverk som endast används under extremsituationer. För en mer detaljerad genomgång av detta förslag hänvisas till http://www.ekc.kth.se/ees/lennart_effektsynpunkter.html.
Jag håller med Reisch-Persson om att man kan hysa en viss oro för framtiden avseende leverenssäkerheten för effekt. Detta beror dock i huvudsak på att den omreglerade elmarknaden med sitt otydliga krav på leverenssäkerhet. Konsekvensen har blivit att kraftbolagen stängt ca 2400 MW kondenskraftverk.
Ett system måste alltså införas som gör att kraftbolagen får en rimlig ersättning för att bygga tillräckligt med kraftverk. Detta system måste självfallet fungera oberoende av mängden kärnkraft i det svenska systemet. Med ett sådant system, vilket kortfattat beskrivits ovan, kommer elmarknadens aktörer att avgöra när det behöver byggas nya kraftverk, inom de ramar som uppställs av riksdagen. Med rätt regler på marknaden kommer nya kraftverk att byggas om kunderna anser att leverenssäkerheten är för låg. Men då måste de också vara beredda att betala för detta.
Lennart Söder
Docent, KTH
Detta är det andra publicerade debattsvaret på ungefär samma artikel från samma författare. Det första svaret fanns i Ny Teknik nr 4/98
En utförligare beskrivning finns i Angående
möjligheten/risken att svensk kärnkraft skulle kunna
ersättas av rysk
kärnkraft.